Fastan

Fastan inleds med askonsdagen, 40 dagar – exklusive söndagar! - innan påsk och är alltså en rörlig högtid. Fastan var från början en katolsk tradition, men även i protestantiska kyrkan hänger den kvar i kalendern, även om det är få som faktiskt fastar. Några avstår från kött, men de flesta firar fastan med att äta semlor, eller fastlagsbullar, som det också kallas.
Fastlagsriset då? Idag skiljer vi oftast inte fastlagsris och påskris åt. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet. Ursprunget är sannolikt en gammal hednsik ritualsom ansågs livsbefrämjande och lyckobringande kraft. Vid risningen användes oftast björkris men även annat ris förekom. På 1700-talets senare del blev fastlagsriset också varit ett prydnadsris smyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Fjädervippor har använts i minst 150 år men blev vanliga först på 1930-talet. Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt. Att sätta dem i vatten eller inte är en smaksak. Å ena sidan är det ju härligt att se att det kommer små gröna blad, men det är snyggare när kvistarna är bara...